Shop Mobile More Submit  Join Login
About Deviant Premium Member Utmattningsdepression o PTSDSweden Recent Activity
Deviant for 4 Years
4 Month Premium Membership:
Given by wwwcine
Statistics 99 Deviations 15,682 Comments 58,344 Pageviews

Osynligt tungt svart moln

-

Olika sätt att dö, på förekomna anledningar.

:bulletyellow: Hängning

Cast a Shadow by NedreKaerr1-13

I en skrivelse till polisen från 2012:

Förra året framkommit direkta hot mot vuxna barn
då S hotat att hänga dem.
När ska det gå från hot till att hon gör någon illa?

2015 - hur ser verkligheten ut efter fyra år av förtal?


:bulletyellow: Intox / överdosering

Happy Pills by NedreKaerr1-13
.

Det vet väl alla att psykiskt sjuka ofta mördar folk, speciellt små barn. Deprimerade medelålders kvinnor är värst. Om jag behandlas illa, reagerar med ilska eller sorg så är jag allvarligt psykiskt sjuk. Blir jag väl behandlad och är lugn, kanske tom glad, så är jag helt enkelt Välmedicinerad för tillfället. Oavsett är jag allvarligt psykiskt sjuk. Och kan bli farlig. Den enda medicin jag ordinerats är antidepressiva så jag ska orka med psykofobi, projiceringar, förtal, polishysteri, trakasserier, löjeväckande förundersökningar och ännu värre organiserade polisanmälningar i grupp och halvhjärtade förhör. Och den posttraumatiska stress och utmattnings-depressioner som blir följden.

:bulletyellow: Konstant långdragen självgående stress efter vuxenmobbing.
Påverkar alla delar av kroppen, ger förkortad livslängd, ökad risk för stroke, hjärtbesvär, cancer, det mesta. Psyche o Soma. Praktiskt, så slipper de som orsakat den ta ansvar för sina handlingar. Arbete i grupp underlättar för verkliga "mördare".

:bulletyellow: Mordbrand.
Grannes man hotade med att förstöra elektriciteten i mitt hus, han kunde göra det utifrån så att jag inte skulle märka nåt. Förundersökning för olaga hot i ett år. Elen spökar, tre dammsugare har brunnit, eldslågor ur proppskåpet, gnistor från taklampa.

:bulletyellow: Kvävning av astma anfall.
Har ådragit mig astma pga dålig ventilation och att jag inte kunnat vara ute på så många år. Hantverkare skulle sanera huset 2011 men kom bara halvvägs innan överfall och polis.

:bulletyellow: Krossad skalle.
Men nu är det ändå landsbygden, så kanske ett rättframt krossande av huvud, mitt i det här fallet, mot marken så jag aldrig kan andas mer. Hot från åretruntboende som lärt sig grunderna av vissa sommargäster men arbetar med trubbigare instrument. Förundersökning för olaga hot. Och förtal.
Jag skulle väl krossa skallen på två män med det omtalade mordvapnet hammaren 2011 också, det används som aktivt förtal fortfarande.

Så har jag det, under nån annans svarta moln av död.
De andra drar gärna till med t ex systers död eller hävdar att familjemedlem har en hjärntumör för att slippa ansvar för sina handlingar och få uppmärksamhet. Kommer sedan inte ihåg.
:bulletyellow: Cancer är alltid effektivt.


.

Anteckningar / egen förundersökning 2015

.

Utmattningsdepression by NedreKaerr1-13


Sommarens första brott: både tomten och jag får växa igen.
Jag orkar knappt kliva ur sängen och duscha.

Mina störande, psykiskt sjuka, hotfulla, våldsamma, kriminella förehavanden vår och sommar 2015.
Forts på mina mer privata anteckningar från sommaren 2014.
Som att stå under min egen ständiga förundersökning.
Mot förtal, falsk vittnesbörd och polisanmälningar.

Enl polisförhör var jag ute heeela tiiiden 2014, skrek
och hotade folk, speciellt förbipasserande tydligen.
Jag hälsar alltid dämpat och trevligt utomhus.
Jag utvecklade överlevnadsrutiner att sova så mycket som möjligt för att inte bli anklagad för att skrämma barnen och undvika polispåringningar. Jag vaknade vid 22-tiden och stoppade i mig sömntabletter i förhoppning att somna 6 på morgonen. Jag lämnade huset i genomsnitt var 5e dygn när jag överhuvudtaget var där. Inte svårt med grundläggande depression. Posttraumatisk stress märks i allra högsta grad, men gör en också avstängd från världen, man isolerar sig.
Den leder också till längre och längre utmattningsdepressioner som utan stressfaktorer kan vara lugna och vilsamma,
tiden bara går.

Noteringar om mina förehavanden och medlemmarna av gruppen, för säkerhets skull, för kommande anklagelser och vittnesbörd i grupp.
-------------------------------------------------------------------

Hösten och vintern 2014, vintern och våren 2015
varit utanför huset snabbt ca var 4e dygn för att
enbart tömma ut vatten och liknande.

20/4 kl 1400

Varit borta 3 veckor. Fann vid ankomsten ett sönderslaget staket och en telefonkabel som råkat gå av. Fixade staketet hjälpligt utomhus i en timme, var rädd, trött och stressad och pratade mig lugn med många tysta intervaller, men skrek inte eller hotade någon. Sedan inomhus.

21/4

Al var här, fram tills fre morgon. Jag lämnade inte huset.

22/4

W var här, fram tills fre morgon. Jag lämnade inte huset.

23/4

Lämnade inte huset.

24/4 kl 0600

Lämnade huset för första gången sedan 20/4 för att kontrollera telefonkabeln och såga ner några grenar i 10 minuter. Pratade mycket lågmält litegrann. Hotade ingen. Granne bankade utomhus mycket högt kl 0600 med något föremål mot ett annat föremål. Hur hade det tolkats om jag låtit så mycket så tidigt på morgonen? E och J E var här tills sön kväll.

25/4

Lämnade inte huset.

26/4 kl 0100

Gick runt huset på altanen med ficklampa för att se om någon stog utanför. Knäpptyst, max 2 min. Rädd och otrygg.
Bäst att dokumentera eftersom E var på plats 24-26e,
vad som helst kan återberättas.

27/4 kl 11-15

Orolig dag med mycket stress. Lämnade inte huset.

28/4 kl 06-08, 10.30-16.00.

Arbetade på tomten, vilket för enkelhetens skull inte kommer att hända mer under sommaren. Tomten får växa över.
Föredömligt tyst. Pratade lågt när jag använde högljudda redskap. Gruppen säger i polisförhör att jag kastar mig över folk, skriker och hotar dem när de går förbi när jag är ute. Det har aldrig hänt, hälsade artigt på förbipasserande. Orolig på kvällen, men inne i huset,

29/4 Kl 11.00.

Teliaarbetare lagade telefonkabeln. sa spontant att den inte kunde gått sönder av sig självt. I nivå med den saboterade delen av staketet. W och Al anlände. Jag var inne i huset. Således inga hot, misshandel eller mord.

30/4

Skulle aldrig få för mig att lämna huset på Valborg eller första maj och riskera att förstöra livet för så många människor, men på lördagen vinkade en förbipasserande åt mig så jag öppnade dörren och pratade med henne. Hotade henne inte och begick inga våldsdåd. Alla utom E på plats hela helgen. Orolig sön eftermiddag, kväll och natt. Lämnade dock inte huset. Hotade fortfarande ingen.

31/4

Lämnade inte huset.

1/5

Lämnade inte huset.

2/5

Lämnade inte huset.

3/5

Lämnade inte huset.

4/5

Lämnade inte huset.

5/5

Lämnade inte huset.

6/5

Lämnade inte huset.

7/5

Lämnade inte huset.

8/5

Lämnade inte huset.

9/5

Lämnade inte huset.

10/5

E på plats. Lämnade inte huset.

11/5

Vaknade 17.30. W här. Väldigt orolig hela kvällen och natten men lämnade inte huset.

12/5

Al anlände. Tyst. Lämnade inte huset.

13/5

Orolig natt. Skulle aldrig lämna huset när Värnlösa Pensionärer är på plats, som om det inte räcker med barnen, man kan bli anklagad för vad som helst.

14/5

Lämnade inte huset.

15-16/5

Orolig natt, tyvärr med fönstret öppet. Ville tyst känna av stämningen med tanke på att E anlänt, borde förstått att jag inte kunde vara tyst. Overklighetskänslor av det obegripliga i att folk kan ställa till det så för mig, andra grannar och för sig själva, och sedan bara gå och låtsas som ingenting .
De har väl levt hela sina liv på den sortens lögner.
För mig är det sjukt. Kallt, dåligt väder.

W kom bort till mig, pratade lite om polisärendena.
Stressad röst men inte speciellt högljudd.
Han tyckte som vanligt synd om mig för att jag är så allvarligt psykiskt sjuk. Jag replikerade ironiskt att jag tycker väldigt synd om honom också pga hans Alzheimer. Han frågade vilken vård jag får. Jag svarade vänligt och lågmält att det har han inte med att göra, och frågade tillbaka vilken vård han får. Sedan frågades det om anledningen till att jag inte duschar, borstar tänderna, hasar runt i morgonrocken är för att jag inte har duschmöjligheter. Nej, jag är ju socialt utslagen, hemlöshet har hävdats. Hur tror de att jag lever egentligen. Denna ständiga nedlåtenhet. Jag växlar mellan PTSD och utmattningsdepressioner, vilket W definierade för mig
"Du är ju väldigt bitter". Den klassiska barnlösa bittra nuckan, samtidigt som jag ofredar folk sexuellt. Klassisk för 1950-talet, innan preventivmedlens tid. Ytterligare en professionell kollektiv diagnos: Bitter.
Gud Fader Själv skrek redan då "Jag fattar inte hur han överhuvudtaget orkar prata med henne" och W visade den enda känsloreaktionen, rodnade och såg skamsen ut, visste inte hur han skulle göra. Gäller att ställa sig in hos överheten. Blev lite nedlåtande och gick iväg. Skam, skam, skam.

Inte varit ute på väldigt länge, när jag släpper ut mig vill jag inte släppa in mig igen. Pratade tyvärr med öppet fönster fram till kl 4 ung, det sedvanliga posttraumatiska ältandet. Hotade ingen. Väntade mig att polisen skulle dyka upp, spänd, vaksam. Några män var utanför, rädd och ännu mer vaksam. Nån skrek "Ta dina mediciner", visste inte vem det var i mörkret och när jag frågade fick jag svaret "Gud fader själv".
Roligt att driva med de man fått information om är psykiskt sjuka, oavsett samhällsklass. Bad högtidligen Gud fader att dra åt helvete men hotade inte någon. Man bemöter inte folk på det sättet, aktualiserade 4 år av förtal. Har säkert förberetts av de andra psykofoberna med "det går nog bra bara hon tar sina mediciner" för att ställa sig in på den sociala rangskalan. Bara en tidsfråga, Kanske en kandidat till polisanmälarföreningen. Skriv en lapp, där nivån ska ligga på komplex för den egna bysten och att göra en ficklampa till tecken på psykisk sjukdom som säkert innebär våldstendenser. Ordet MORD ska helst användas.

17/5 Kl 2300.

Tog en sväng med ficklampan för att se vilka som var kvar efter dagens ystra feststämning, nytändningen i gemenskap, på andra sidan bäcken. Gud Fader Själv och W. Är gruppen intakt? Pratade mig igenom turen "de var här ja, och de" men skrek inte, hotade ingen och visade inga våldstendenser.

18/5 kl 0700

Slängde soporna. Var ute på tomten någon timma.
Rörde mig yvigare ner till gården. Tyst.

19/5

Knäpptyst.
Inte svårt att vara knäpptyst, dels pga total orkeslöshet men också att jag fått förklaringar på mina känslor av obehag, att känna att nåt är på gång utan att förstå vad. Att polisen varit fantastisk nog att förse mig med alla handlingar gör att jag tvivlar mindre på mig själv, vuxenmobbingen att bara prata om, inte till mig har brutits lite. Folk kan ljuga mig rakt upp i ansiktet, och det gör de, men jag har dokumentation.
Klart att jag blir mindre stressad. Utmattningsdepressioners karakteristika är tyvärr irritation och vrede, till skillnad från vanlig depression, men det går så länge inget direkt stressar upp mig så jag utsätter mig inte för någonting nu. Lika bra att inte gå ut. Hade jag fått impulser att skrika rent ut och säga vad jag tycker hade jag gjort det, löjeväckande polisanmälningar förhindrar inte det. Däremot tänker jag på alla som inte varit delaktiga överhuvudtaget.

20/5

Knäpptyst.

21/5

Knäpptyst.

22/5

Knäpptyst.

23/5

Knäpptyst.

24/5

Knäpptyst.

25/5

Knäpptyst.

26/5

Knäpptyst.

27/5

Knäpptyst.

28/5

Knäpptyst.

29/5

Knäpptyst.

30/5

Knäpptyst.

31/5

Knäpptyst.

1/6

Knäpptyst.

2/6

Rörde mig på stora farliga ytor, till gården. Tyst.

3/6

Lämnade inte huset.

4/6

Var ute på min väl avspärrade lilla del av altanen i nån timma. Garanterat tyst.

5/6

Var ute på altanen i nån timma. Garanterat tyst.

6/6

Skulle inte komma på tanken att lämna huset och riskera hela nationaldagen för så många människor.
Speciellt inte med E på plats.

7/6

Lämnade inte huset. E o W här.

8/6 kl 04.00

Gick upp med soporna, kollade vilka som är kvar. W och GFS, kanske goda vänner nu. Förvånad över hur otrygg jag fortfarande känner mig. Pratade mig lågt igenom turen men hotade ingen, begick inga våldsdåd eller mord. Var det någon som hörde något kan de fö ha hörselhallucinationer och borde söka psykiatrin. Hamrade fast flaggan med 10 tysta hammarslag. Ute max 10 min.

Orolig kväll fram till 02.00 men lämnade inte huset.

9/6

Lämnade inte huset.

10/6

Vädrade, hällde ut vatten mm vid 7-tiden. Tyst.
Lämnade i ö inte huset. Lite orolig natt.

11/6

Var ute på altanen i en halvtimma på em.
Sedan började kvarvarande delar av tant-stafetten.
Jag ska alltid diskuteras utomhus som om jag inte finns.
Själv får jag inte öppna munnen för jag lever ensam.


12/6

Orolig natt men lämnade inte huset
eller öppnade dörrar eller fönster.

Tyst dag, em och kväll. Lämnade inte huset,

13/6

kl 05.00.
Slängde sopor och kollade vilka som var här.
Åtminstone två ur gruppen.
"Jag får inte prata, då ringer de polisen".
Sa några meningar högt inifrån huset med öppen dörr medan jag fixade med vattnet. Hög röst men skrek inte, hotade ingen och visade inga våldstendenser.
Tyst em, kväll och natt förutom en halvtimma inne i huset vid 01.00.

14/6

Tyst. Lämnade inte huset.
Ett tungt svart moln av närvaro lade sig över omgivningen för den kommande veckan.

15/6

Pratade inne i huset vid midnatt.
Ute och tittade vilka som var på plats 02.45. E, W, Al och GFS.
Var inte tyst, högst fem meningar men skrek inte, hotade ingen, visade inga vålds- eller mordtendenser. Uttryckte att det kan vara dags för GFS att beskydda och ringa polisen.
Ute på altanen en timma på em, Knäpptyst.
Lågfrekvent orolig kväll och natt men öppnade inte fönster eller dörrar.

16/6

Tyst. Lämnade inte huset.
Orolig natt. Öppnade inte fönster eller dörrar.

17/6

Tyst. Lämnade inte huset.

18/6

Sa några meningar på altanen på morgonen när jag tömde ut vatten. Hotade ingen, visade inga tendenser till våld eller mord. Öppnad i ö inte fönster eller dörrar.

19/6

Garanterat knäpptyst. Öppnade inte fönster eller dörrar och lämnade såledels inte huset. Det räcker ju med att jag förstört så stora delar av polisanmälargruppens liv ändå.

20/6

Tyst. Öppnade inte fönster eller dörrar, Lämnade inte huset. Bastu inomhus,

21/6

Kl 02.00. Öppnade 5 min för att vädra ut. Närmade mig Es hus för att se om hon var ensam och belysningen bara skulle ge sken av att det finns folk i byggsatserna. Tomt. Manipulaton, värnlöshet, brottsbekämpning och uppmärksamhet som vanlgt. GFS hade upplyst hus också, kanske som beskydd ifall jag skulle försöka mörda någon. Viskade några meningar väldigt tyst men hotade ingen, om mord eller annat. Sen in i bastun igen, Overklighetskänslor, värk i musklerna, klor i nacken, ångest, panik, den vanliga trivselkänslan när det tunga svarta molnet nästgårds tagit över men visade absolut ingenting. Duktig tyst psyksjuk sexmördare och brottsling.
Tyst dag, kväll, natt. Öppnade inte fönster, lämnade inte huset.

22/6

Kl 00.30. Tog en sväng med ficklampan för att se vilka som var kvar. Pratade jättetyst. 10 min. Es belysning bara manipulation. Med W, Al, EJ o GFS på plats behöver hon inte oroa sig för inbrott. Men folk kan riskera att glömma hennes strålglans om hon släcker ner.

23/6

Vaken på dagen. Inte bra. Öppnade fönstret för att vädra för första gången på evigheter. Inte bra. Lång dag av uttryckt frustration över de senaste fyra åren, stressrelaterat som satan. Betedde mig som ett duktigt mobbingoffer ska när tekniken crazymaking fungerat bra. Inga direkta, normala reaktioner från omgivningen som vanligt men säkert polisanmälan. Förundersökning årminstone. Hotade dock ingen, till livet eller på annat sätt. Inga uttryck för våldstendenser eller mord. E inte här. Lämnade inte huset.

24/6

Tyst hela dagen. Lämnade inte huset.

25/6

Ute på altanen nån timma. Tyst.
Öppnade i ö inte fönster eller dörrar.

26/6

Ute på altanen nån timma. Tyst.
Väldigt irriterad em o kväll men lämnade inte huset igen eller öppnade ett fönster. E här.

27/6

Lämnade inte huset eller öppnade fönster. Tyst.

28/6

Lämnade inte huset eller öppnade fönster.

29/6

Kl 23.15.
Kände mig otrygg. Es belysning på. Gick bort och tittade. Ingen där. Skrek rakt ut om hennes manipulationer.
"Skäms Nedre Kärr som inte genomskådat henne och gjort det här emot mig" var ordalydelsen. Jag uttryckte även att jag skulle ringa polisen - anonymt, som grannarna på mig aug 2013 - så alla hus där det fanns besökare skulle bli ordentligt kontrollerade. Spontan husrannsakan kanske - som i mitt hus 2011. Och framförallt, att alla kunde ringa polisen på mig precis när som helst, det skulle bara göra att jag känner mig tryggare. Och polisanmäla, eftersom jag odredar folk sexuellt. Sa också något om hur hon projicerat sin egen psykiska sjukdom på mig, så fler och fler främst män söker upp mig och hotar och förnedrar mig.

Inte längre än den stund det tar att gå upp till soptunnorna och tillbaka till huset igen. 10 min.

A, W o EJ här. Ingen GFS vad jag kunde se.

30/6

På altanen nån timma. Tyst.
Öppnade isedan inte dörrar eller fönster till bastun / huset. Tyst.

1/7

På altanen nån timma på dagen, sista stunden inte tyst, men lugn och låg röst. Triggern till stressen var när några högljudda gick förbi. Det sägs i polisförhör att jag kastar mig över förbipasserande och hotar dem. Allt detta som Elaka Tanten påstås göra...
E här. Orolig kväll i en bastu till hus. Gick bort för att kolla vilka som var här vid midnatt och släpper jag ut mig släpper jag inte in mig igen. Posttraumatisk stress på altanen till 03.30. Pratade, det gamla vanliga PTSD ältandet men hotade ingen. Säger jag stygga sexuella saker så är det som vanligt om det jag själv utsatts för. Hade ingen aning om hur kallt det är på nätterna. Det är en vecka sedan jag överhuvudtaget öppnade ett fönster och vädrade ut. Hur kan jag leva såhär? Jag står alltid under förundersökningar hos polisen, för allt, så natten gör ingen skillnad.

2/7

Ute på altanen en halvtimma på dagen. Pratade, men tyst.
Öppnade iö inte fönster eller dörrar. Tyst.

3/7

Stannade i bastu-huset.
Orolig natt men öppnade inte fönster eller dörrar.

4/7

På altanen en halvtimma på em. Tyst.

5/7

Innanför dörren i skydd av utbyggnaden på natten inväntandes regn i hettan. Pratade mig stillsamt igenom några timmar.

6/7

Orolig kväll men öppnade inte fönster eller dörrar.

7/7

Slängde sopor och kollade läget på morgonen. Alla här.
Vit bil hos E men ingen belysning på flera nätter.
Där - ingen belysning. Inte där - belysning.
Alla har namn på soptunnorna förutom mobbingoffret
som markering av revir och tagning av parti.
Nästa steg i de vidsynta värdiga markeringarna att ha utebelysningen tänd hela vintern när man inte är i husen.
Svårt för de "socialt utslagna" som inte ens har el.

8/7

Öppnade inte fönster eller dörrar. Tyst.

9/7

Vädrade 10 min på fm. Tyst.
Öppnade iö inte fönster eller dörrar.

10/7

Tyst.

11/7

Tyst.

12/7

Tyst.

13/7

Öppnade och vädrade lite. Tyst.

14/7

Tyst.

15/7

Tyst.

16/7

Tyst.

17/7

Tyst.

18/7

Tyst.

19/7

Tyst.

20/7

Fullkomligt från vettet. Inte.

21/7

Fullkomligt från vettet. Sökte upp värnlösa pensionärer och skräckslagna barnfamiljer och hotade som vanligt att mörda dem på allehanda sätt - skära halsen av folk, hänga spänstiga vuxna män, mörda alla barn och naturligtvis ha ihjäl med det sedvanliga mordvapnet Hammaren. Mordvapnet svingades ovanför Mörderskans huvud under intensivt hotfullt skrikande. Ofredade åtminstone 10 familjer i minst 3 generationer genom att fortsätta blotta mig och skrika sexuella okväden åt dem när de åt sina grillade flintastekar i fullkomlig Lycka och Perfektion. Den socialt utslagna psyksjuka våldsverkerskan trängde in på de perfekta tomterna, försökte ta sig in i husen. De fick gömma tonårssöner och små barn. Många fula ord kom till användning av den socialt utslagna psykmänniskan. Våldtäktsvarning. Ytterligare en dag av Skräck i Bohus Vanföreställningsvärld. Polisen på plats som vanligt. Bortförd för tvångspsykiatrisk vård igen. Blir gipsad till armar och ben på rättspsyk, sedan med hjälp av Hunnebostrands vårdcentral för allas trygghet.

22/7

Som ovan. En bygd i skräck.

23/7

Som ovan x 10 i intensitet. En bygd i hyper-skräck.

24/7

Ytterligare ett skräckdygn. Polisen fick sopa ihop resterna allteftersom. Vissa överlevde, andra inte. Många traumatiserade och skadade till sjukhus. Förstörd egendom. Rättspsyk igen. De riktigt durkdrivna (saltstänkt uttryck) patienterna lyckas alltid rymma.

25/7

En bygd i skräck.

26/7

Fortsatt skräck.

27/7

Sa två meningar utomhus. En bygd i skräck.






.

deviantID

NedreKaerr1-13's Profile Picture
NedreKaerr1-13
Utmattningsdepression o PTSD
Sweden
Nedre Kärr är en vacker lugn trygg plats med fantastisk natur där det borde
finnas plats för olika sorters människor. De flesta husägare är fridfulla pensionärer.
Ger man sig inte självmant in i destruktiv fiendskap utan förhåller sig
på ett normalt sätt till de flesta kan det vara ett bra ställe att bo på.
Det är under den oklanderligt perfekta ytan hiskeliga saker händer, men bara för vissa.
Jag vill inte avskräcka t ex de som tänkt hyra i området med min konst-blog.
Konsten är gömd i folders för tillfället. Kommer att variera med texter i relaterade ämnen.

Den här försidan / blogen är väldigt personlig, enbart för min egen terapi.
Jag tar ut svängarna men börjar och slutar med mig själv. Den förändras ofta
utifrån mina upplevelser, reaktioner och känslor. Skamlöst självutlämnande kanske,
men jämför med att bli förtalad och polisanmäld av fler och fler grannar utan att veta
vad som sägs eller kunna göra något åt det. Tror också att många kan relatera till det
generella jag skriver om. Grupp- dynamik och -processer kan vara skrämmande.
Önskar jag kunde ta bort negativa bilder och all text, att de inte var relevanta längre eftersom jag fått tillbaka min verklighet, trygghet och mitt liv.

Ett tack till alla som inte varit med i trakasserierna, det betyder mycket.
Och jag är universums medelpunkt. Inte. Alls.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

This account is a spinoff from my main arts page turned into a blog.
Or art installation if you like. Its about the country house area Nedre Kärr by an artist
who interprets the happenings there with a flexible mind, in photos, art, comments, links.
At first people seemed to think it was a fictive place I had made up but it exists,
by the Åby fiord on the west coast of Sweden. Nedre Kärr is Swedish for Lower Marsh.
The front page will keep changing, with written material in Swedish "esperanto".
Photos and images are in the folders under "Gallery" on top of the page.

Copyright images for advertising, book and cd covers etc
can be purchased search susanne olsson from

:bulletyellow: www.arcangel.com/C,aspx?VP3=CM… :bulletyellow:

Note me for details, other purchases and commission work.

Nedre Kärr has been good inspiration for a page that people still seem to find fascinating.
Im amazed at how many pageviews I still get. Those of you not Swedish or related to
the place can just look at the Pretty Pictures and interpret them your way.
Its good therapy. I appreciate you all so much.

58 300 pageviews - 1 244 followers - and counting. I must do something right.
Interests

Short story loosely based on my page

Journal Entry: Sun Jun 28, 2015, 12:04 PM
Im happy when my creativity and mind can inspire the creativity of others.
A short story has been written, loosely based on true events.
Its wonderfully twisted and distorted into something new.
A British persons perception of the Swedish countryside from our talks.
Fun, effective, drastic, gorey and strange. Real life inspiration is strange enough.
Surprisingly, Im not in it at all. Projections.

Click passed mature content, take some time and read it.


PlattfiskPlattfisk
Inspired by actual accounts
In what had become something of a Sunday morning ritual in this particular summerhousehold by a fjord somewhere in rural Sweden, the two adolescent brothers follow Papa outside as he carries the old family gramophone to the garden. The boys stand ram-rod-straight as Papa nods at them, before placing the needle down upon a much played Abba album.
Their focussed poise and demeanour promise much, as a rousing Swedish anthem breaks the morning’s subdued spell.
Abba classics such as ‘Take a chance on me’ and ‘SOS’ have musical interludes ideal for limbering and stretching, and also misguided attempts at overly earnest, inappropriate and wince-inducing ‘interpretive dance’, before both the music and themselves rise into dynamic choruses of higher energy 'Abbanetix'; flailing kung fu kicks, and jaw-clenched air punches of sexual agitation and nationalistic pride all over the fucking place!
The boys work through th


I was the inspiration for this brilliant painter in 2012,
now trying his hand at writing.
My situation was so bad I couldnt stay at my house that summer.
Ill take the liberty of posting the amazing result here.

Evidence of Abuse

Well, evidence is crucial in police matters.

Evidence of Abuse . 2012 by PeteHamilton

.

| Journal Skin was made by Chosmos

Supportive Portraits

.

Edward Trujillos paintings of me.
I couldnt see myself as a goddess,
but his pow was more intellect than looks.
I asked "Who are the green men?". He replied "Theyre men". Full stop. I couldnt accept that I seemed to suffer so much
I had nosebleed. Im not a victim. He wouldnt say at first but then told me "The red in your nostrils represents anger,
your nostrils are flaring like a bull in a bulls fight".
Wooow... best present ever.


Goddess amongst fools

A Goddess Among Fools By Edward Trujillo by NedreKaerr1-13



New beginnings at the Fjord

New destiny at the fjord by Edward Trujillo by NedreKaerr1-13


In Fjord from 2013 he got how scared I was.
He put my hand over my ear so I shouldnt
listen to what people say about me but trust myself.



.

Historik

Freudianism by NedreKaerr1-13
.


Psykisk sjukdom och polis i sommarstugeområde -
ständiga overklighetskänslor.
----------------------------------------------------------------------

Att berätta om påstådd eller verklig psykisk ohälsa och polis i kombination gör oundvikligen att man blir betraktad som paranoid, förvirrad och sjukligt fixerad, som om det verkligen är nåt fel på en. De flesta allvarligt psykiskt sjuka upplever sina vanföreställningar som så förvirrande och hotfulla att de blir polisangelägenhet. Polisen får den sortens samtal och sållar bort förvirrade personer hela tiden. Jag har som kreativ person ett rörligt intellekt och känsloliv. Och väldigt svårt för namn, vilket finns dokumenterat i polishandlingar. 2013 ringde en grannfamilj polisen till mitt hus enbart för att få dem att fråga mig vad grannarna heter eftersom jag tagit fel på familjens efternamn. Jag påstås också vara allvarligt psykiskt sjuk och missbrukare så jag vet inte ens själv vilka jag skriver om.

Jag har aldrig haft med polis att göra fram tills nu.
Jag har aldrig ringt polisen om någon. Det görs säkert många anmälningar av mig som jag inte får reda på eftersom de inte tas på allvar. Jag förutsätter för enkelhetens skull att jag alltid står under förundersökning, det blir enklast så, och då ska man verkligen inte få reda på någonting. Ärekränkningsbrott kan bli liggandes hos polisen i år, det är inte högprioriterat, speciellt inte på mina grannars nivå. Jag kan ta förhör av mig med storstadspolisen, och oavsett så kommer jag att få möjlighet att berätta min version av de senaste åren, med medföljande konsekvenser. Mina motvilliga anmälningar har mest varit markeringar och dokumentation, men också ett sätt att sätta gränser för oacceptabelt beteende emot mig, och andra, speciellt när nya personer lärt sig av de ursprungliga polis-
glädjespridarna. För mig är det viktigaste att dokumentera och hålla sig till fakta.

Får man polisen på besök så fort tillfälle ges reagerar man förr eller senare med att använda sig av samma polis i ren desperation för att få stopp på trakasserierna.
För mig tog det två år efter att polisen bl a skulle föra bort mig för tvångspsykiatrisk vård första gången på uppdrag av grannarna innan jag själv överhuvudtaget ringde första telefonsamtalet till samma polis.

Nu kan situationen tolkas som om jag älskar att ha med polisen att göra. Jag funderar ofta omkring rättshaverism t ex, hur sådant skapas. Och att en normaliseringsprocess träder i kraft med tid, att man måste börja betrakta det man är utsatt för som normalt för att överleva. Att inte kunna gå vidare i mitt fall beror på posttraumatisk stress, och framförallt att trakasserierna med hjälp av polisen bara fortsätter, i nya och värre former. Har man lyckats lägga något bakom sig så aktualiseras det igen varken man vill eller inte. Som polisanmälan av mig för Ofredande MOT grupp (borde vara AV ), som förberetts redan 2013 men blev aktuell feb 2015. Eller att jag var under förundersökning igen helt nyligen. Det tar ju aldrig slut, man får ingen ro att lägga saker bakom sig. Manipulatörer vänder även sin egen ursprungliga polisfixering till att det i själva verket är offren som måste försvara sig som står för den.

Jag hade kunnat utveckla nån slags "snutjävlar" mentalitet men är lättad att jag inte gjort det. Eller nästan ännu värre en överdrivet positiv inställning till polisen eftersom de som fått larmen, polisen på plats, varit så stödjande sen sommar 2013 och 2014. Polisen ska aldrig ha något egenvärde, att det är spännande när de dyker upp, som för den vidriga sortens asgamar som springer efter ambulanser, brandbilar och polisbilar. Eller att man känner sig speciell, sedd och förstådd. Man ska ha en neutral inställning till polismakten ha så lite med dem att göra som möjligt men om man måste vara kortfattad och faktabaserad och inte ta deras tid och resurser i anspråk i onödan. Jag har aldrig förstått hur vanligt det är med människor som drar in polisen i precis allt. Det hotas med polis och allt kan bli polisärende istället för att kommunicera och lösa saker på ett normalt sätt. Det finns de som anmäler för "brottet" förolämpning t ex. Man häpnar.

Vad gäller min påstådda allvarliga psykiska sjukdom så har jag haft återkommande depressioner hela mitt vuxna liv, vilket i lagens mening skulle betecknas som en psykisk funktionsnedsättning. Utan psykotiska inslag. Jag har legat på en psykiatrisk klinik en gång i mitt liv, efter ett allvarligt självmordsförsök. Allt annat är rent förtal. Det hade varit lika kliniskt rent förtal om jag varit riktigt allvarligt sjuk och haft svängdörrar till psykiatrin, varit kriminell och missbrukare som hävdas om mig, att sprida sådana rykten är fortfarande brottsligt. Ibland känns det som om mitt brott är att VARA psykiskt sjuk, inte något jag gjort. Av den anledningen påverkar anklagelserna mig på ett så mycket allvarligare sätt,
får effekter på hela mitt liv, större delen av tiden.

Önskar jag kunde lägga följande händelser bakom mig,
men stressrelaterad ångest ger mig ständiga ovälkomna minnesbilder. Vid PTSD blir man också "frozen in time",
man fastnar i tiden för de stressfyllda händelserna.
De har dessutom upprepats i fyra års tid och jag ser inget slut på dem. Man riskerar att glömma bort hur händelseutvecklingen började, och iom det glömma hur man fungerade innan verkligheten förändrades så drastiskt.
Man måste komma ihåg, det är enda sättet att överleva.

:bulletblack: Historik

2011 var en märklig vår för mig och min familj. Min gamla pappa fick ett telefonsamtal, och många ovälkomna förvirrade därefter, om mordhot och hot om polis. Vi var nära att förlora pappa i hjärtsjukdom den vintern, han borde fått återhämta sig från bypassoperationerna i lugn och ro. Jag hade anlitat hantverkare under våren, för att få en utbyggnad som skydd mot ständiga värdeomdömen och provokationer. Hade planerat att inte oroa pappa med det förrän allt var klart, men det berättades omtänksamt och ovälkommet för honom på telefon. Jag hotades själv högljutt och aggressivt på telefon med att jag skulle "passa mig väldigt noga", det kunde "bli polissak av vad som helst", "min sort" kändes väl till, psykiskt sjuka antar jag eftersom det hävdas om mig. Jag spelade in telefonsamtalet för att slippa ifrågasätta mitt förstånd, man gör lätt det i de här sammanhangen.

Samma sommar gjordes verklighet av hoten. tillsammans med fler grannar som manipulerats till att också ringa polisen. Relativt välfungerande psykiskt sjuka som ofta tycker att deras vanföreställningar är av den arten att polisen ska kopplas in lär sig väl snabbt att de inte tas på allvar om de inte backar upp med fler som också ringer.

Jag satt på min väl avspärrade altan på baksidan av huset, hade gått ut för att kupera ett astmaanfall. Hade en knälång skjorta på mig, ett täcke över mig men inte fått på mig några trosor. En man jag aldrig sett förut sniker plötsligt upp bakom ryggen på mig, han har tagit vägen över en kulle som knappt går att kliva över, hoppat en meter rakt upp på altanen, mycket aggressiv. På två frågor kunde han inte berätta vem han var, han bara gör som han vill "med "en sån som du". Herren är långt ifrån stabil, blir plötsligt högtidlig och berättar något oväntat att hans kvinna är den finaste han träffat i hela sitt liv. Där sitter jag rejält uppskrämd, hela situationen är absurd. Det letas bevis av nåt slag på altanen, på psykisk ohälsa eller att jag inte kan hålla rent omkring mig skulle jag tro. När det fortsätts in i huset måste jag dra undan täcket och resa mig upp, utan trosor under den stora knälånga skjortan. Att då råka se mitt kön ledde till ett händelseförlopp utan dess like. Ledord: påstått mordvapen i form av hammare. Misshandel av mig. Hot om att förstöra mitt nytillbyggda hus nästa gång jag åker till stan. Vägran att lämna min tomt.

Jag har aldrig varit den sortens kvinna som är rädd för överfalll. Jag har alltid rört mig fritt tom efter mörkrets inbrott i främmande städer. Ingenting har hänt mig. Ingen man har ens hållit hårt i mig, definitivt inte använt våld. Förrän i gyllene medelåldern, av granne, på min väl avspärrade altan i ett sommarstugeområde. Nu vet jag att jag inte skulle ha mycket till chans mot en vuxen man, tack. Hade klarat mig fint utan den vetskapen även fortsättningsvis. Gäller alltså att se till att den sortens man (eller den kvinna som uppmuntrat och gett honom tillåtelse, bara han högtidligt framför att hans kvinna är, och jag citerar "den finaste kvinna jag nånsin träffat i hela mitt liv", slut citat) inte får en chans att komma nära.
Spruta något frätande mot ögonen på honom, springa in i huset och ringa polisen.

Jag förberedde mig för att äka därifrån då två poliser i uppjagad sinnesstämning med händerna på tjänstevapnen dök upp. De ska föra bort mig för tvångspsykiatrisk vård förstår jag. men först ska de gå igenom huset. Jag är lugn och tillmötesgående och poliserna vägleder mig igenom vad jag är utsatt för. "Det var visst nån konst här som vi skulle kontrollera". "Det skulle finnas narkotika här i sovrummet men vi hittar inget". Jag föreslår sedan att vi sätter oss på altanen och pratar så att alla kan höra vad som sägs, för att undvika rykten och förtal. Det är inga problem för poliserna att konstatera att jag är psykiskt frisk. De säger "Nu har du i alla fall fått byxor på dig" för att jag ska förstå att det poängterats som ett tecken på min galenskap. Det frågas också om jag anlitat laglig hantverkshjälp. Och - till min häpnad - hur jag kommit över hyreskontraktet för min lägenhet i stan, om det har gått lagligt till - !!! Om jag säljer min bostadsrätt genom mäklare för att bekosta hantverkarna, går ner i pris och får en hyreslägenhet i utbyte så är det naturligtvis lagligt. Jag begår inga brott. Polisen gör en sista kontroll av min hälsa genom att fråga "är du medveten om att folk stått vid staketet och skrattat åt dig hela tiden vi pratat med dig?" varpå jag svarar "så har jag haft det konstant de senaste åren".

Trots argument som "ska vi som har köpt, inte ärvt våra hus här behöva ha en sån människa i närheten" förde inte polisen bort mig för någonting. Jag befann mig i nåt slags chocktillstånd, var fullkomligt tyst och lugn. Jag uppfattade redan då att jag var nån slags tredje klassens sommarstugeägare, inte viktig som människa, så min personliga trygghet eller sinnesfrid brydde jag mig inte om. Hotet att förstöra huset däremot... Funderade en stund, ringde sedan och polisanmälde. Man behöver inte veta en persons namn, räcker med att man kan identifiera personen. Efter att ha kollat med poliserna som varit på plats frågade de också om jag behövde stöd, någon att prata med. Stort misstag att tacka nej till samtalskontakt med tanke på allt har fortsatt i ännu värre former och jag utvecklat en extrem stressrelaterad ångest sedan dess. Det blev olaga hot som polisen tog till förundersökning. Jag konstaterar såhär i efterhand att jag borde följt med till sjukhus, dokumenterat mina skador och anmält allt. Förtal är ett brott som faller under enskilt åtal, dvs polisen kan lägga ner förundersökningar och man får driva frågan själv med hjälp av jurist, men olaga hot, falsk tillvitelse mm faller under allmänt åtal.

Stämningen emot mig under våren och sommaren 2012 var obeskrivlig, antagligen för att ingen skulle få reda på förundersökningen. Förutom den ursprungliga inställningen till mig, kontrollerandet, värdeomdömena, provokationerma. Jag var knappt utomhus men då hörde jag hur jag förtalades och hånades inför förbipasserande. Jag hotades på nätterna. Det var egentligen först då som stressreaktionerna började, jag var extremt ångestfylld, motoriskt orolig, kunde inte sitta stilla, hyperventilerade, skakade, storsvettades, grät. Sov två timmar, sedan vaken i två dygn, extrema koncentrationssvårigheter, muskelvärk, överkänslighet för ljud, ljus och lukter... Tyvärr problem som följt med mig sedan dess och riskerar att bli kroniska. Jag orkade inte vara kvar utan tillbringade sommaren i stan.

En markägare som blev indragen i aktiviteterna från början genom ett telefonsamtal med förtal om mig sökte upp mig våren 2014 och hotade mig lite för uppenbart. "Gå in och ta dina mediciner". "Nästa gång du lämnar din tomt ska jag drämma ditt huvud så hårt i marken att du aldrig kommer att kunna andas eller prata igen". "Jag ska ringa polisen på dig. Och socialtjänsten, på en sån som du". Händelsen renderade honom en förundersökning för olaga hot, och en för förtal. Polisen såg helheten och förstog vad det handlat om hela tiden. Passivt aggressiva manipulatörer lyckas ofta få andra att utföra deras handlingar och vända människor emot varandra utan att själva råka illa ut.

I VÄRSTA FALL LYCKAS DE VÄNDA ALLT
TILL ATT DET ÄR DE SOM ÄR OFFREN.
DE KAN OCKSÅ TILLSKRIVA OFFRET DERAS EGNA
BETEENDEN OCH HANDLNGAR.

BEGREPPET KALLAS BLAME THE VICTIM,

2013 var den värsta sommaren i miitt liv med ständiga polispåringningar. Det värsta var i juni när två poliser
knackar på mitt sovrumsfönster.
"Vad har jag gjort mig skyldig till ikväll?" "Ingenting."
"Vill ni komma in och gå igenom huset igen?" "Behövs inte."
"Vad kan jag då göra för er?" Ja, vi tänkte fråga här...
vet du vad pensionärerna här heter?" VA ???
Inget har varit normalt på många är så jag svarade bara korrekt på vad grannarna heter. Polisen slutade hånskratta och bara äkte därifrån. Visste inte vad det handlade om förrän senare under sommaren - jag hade tagit fel på en grannfamiljs efternamn. Och då blir det hög stämning och Cirkus Polis.
Det blev också falsk / olaga tillvitelse emot dem som ringde polisen den kvällen.

Vid sista tillfället i slutet av augusti 2013 skckades polisen till mitt hus enbart för att kontrollera om jag var ensam, eller hade besökare hos mig. Telefonörerna hade tagit sommarnöjet ett steg till genom att ha blivit anonyma Den kvällen hävdades det också att jag var grav missbrukare, vilket polisen aldrig hållit med om. Det verkar handla om att framställa mig i den sämsta dager man kan, på alla sätt. Det sattes i system att ringa polisen så fort det misstänktes att jag drack alkohol, så fort jag spelade musik t ex. Heltäckande får man konstatera - psykiskt sjuk med en tråkig verklighetsuppfattning, intelligensbefriad som tar fel på efternamn och inte trovärdig hög som ett hus och full som et ägg större delen av tiden.

Anonymitet, eller sekretess som det lite finare kallas, användes också våren 2014 då socialtjänsten ringdes på mig. De lämnade ut namnet på den som ringt. Dokumentation finns hos polisen. Vad det handlat om får de reda ut. Soc såg ingen anledning att inleda någon utredning.

Sommaren 2014 har "alla vi familjer här" bara ringt polisen på mig tre gånger. Vid första tillfället presenterades jag som akut psykotisk för att jag hade "slarvat med medicinerna". Poliserna bemötte mig utifrån det, väldigt nedlåtande. Jag kunde bara referera till tidigare polishandlingar, min läkare och den medicin han skrivit ut, ett antidepressivt preparat som jag tar, och konstatera att det vore svårt för mig att bevisa att jag inte är psykotisk så där får jag och konstaplarna komma överens om att inte komma överens. Om de insisterar får de ta med mig till läkare, vilket de naturligtvis inte gjorde. Andra polispåringningen för sommaren var fullkomligt patetisk, för att telefonörerna inte kunde kommunicera på något annat sätt efter alla år. Betingad reflex. Förutom vad jag förstår i efterhand, stressen det innebär att veta att de gått med på att bilda en grupp för att polisanmäla mig, vittna och backa upp varandra. Den tredje gången för att verkligen framhålla att jag blivit bortförd av polis för psykiatrisk vård hela mitt vuxna liv. Trots ständiga polispåringningar har det aldrig hänt, vill de fortsätta hävda det får de bevisa det, det är lite svårt för mig att bevisa motsatsen. Jag har haft goda stödjande samtal med polisen på plats som fått larmen, de förstår min situation bättre och bättre.

:bulletblack: Psykisk misshandel

Det borde vara obligatoriskt att lära sig förstå och förhindra psykisk misshandel och mobbing. Studera manipulations-
metoderna, läs länkarna på min sida. Ett råd för fega lågsinta översittare: rikta trakasserierna mot offer med en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning . En schizofren utvecklingsstörd handikappad person är idealisk. Efter vad jag förstått skyddas sådana inte av hatbrottslagstiftningen, man kommer lättare undan. Att sprida rykten om psykisk sjukdom och den fördomsflora som följer med psykofobi som våldstendenser och sexuell lössläppthet, är också relativt riskfritt. Homosexuella, invandrare, människor med en annan hudfärg eller religion är skyddade i lagstftning, så hur lockande det än är att visa sig från sin bästa sida och skapa gemenskap med likasinnade, så ska man tänka sig för. Att offret är ensamt, inte har några som beskydd eller vittnen till trakasserierna, är en självklar förutsättning. Goes without saying.

Tänk på att manipulatörer måste ha ett aktivt offer.
Det är som att andas och äta för andra människor.
När de utser medhjälpare enligt trestegsmodellen

- Skrämma upp
- Erbjuda ångestlindring gnm hån o skratt
- Smickra, be om hjälp, berätta om eget lidande

så sonderar de också efter svagheter, letar nya offer, när de är färdiga med det aktuella. Lämna inga blottor, sätt upp gränser för gränslösa manipulatörer. Om det inte är för sent.

Och framför allt: en önskan om moraliska, kloka, rakryggade, modiga personer i närheten av framtida offer, som vågar sätta stopp för den här sortens destruktiva sätt att fördriva tiden, slippa hantera egna problem, skapa gemenskap, bli populär och skaffa äkta vänner.

.

Från Nedre Kärr

.
.

Utmattningsdepression by NedreKaerr1-13

Fatigue / Utmattningsdepression


.


Group Pressure by NedreKaerr1-13
.

Group pressure


.

All along the Watchtower by NedreKaerr1-13
.

Watchtower


.

No man an Island by NedreKaerr1-13
.

No man an Island



.

The Abyss - Avgrunden by NedreKaerr1-13

The abyss

"If you gaze long enough into an abyss,
the abyss will gaze back into you.
Whoever fights monsters should see to it
that in the process he doesnt himself become a monster"

Friedrich Nietzsche




Stoedboende by NedreKaerr1-13

Stödboende

.

Variations on the Nedre Kärr roadsign

.


Passive Aggressive by NedreKaerr1-13

Road to nowhere


.


Pieces by NedreKaerr1-13

Pieces


.


Rawhide by NedreKaerr1-13

Rawhide


.


Perspectives by NedreKaerr1-13

Perspectives


.


Cubist Kaerr by NedreKaerr1-13

Cubist Kaerr


.


Plank by NedreKaerr1-13

Plank


.



Bohuslaen Bermuda Triangle by NedreKaerr1-13

Bohuslän Bermuda Triangle


.



Servitut / Easements by NedreKaerr1-13

Servitut


.


Quarantine / Karantaen by NedreKaerr1-13

Agorafobi


.


Crop by NedreKaerr1-13

Forna tiders vallmo på 1:13



.

Här rör det iallafall på sig

.

- by NedreKaerr1-13 - Posttraumatik

Asymptomatic sanitary inconvenience by NedreKaerr1-13 - Klaustrofobi

Auto communication by NedreKaerr1-13 - Autokommunikation

Suspicious Mind by NedreKaerr1-13 - Vaksamhet

.

-

.










.










.











.










.













































































































































































































































































.












































-

















































































































































.






































































































































































































.


















































































































































,

-

-










































.




.


































































.


















































































.






























































































































































































































































.
















































































































.
.





































































.























































.









.

Posttraumatiskt småsint ältande 2014, inför 2015

.

Utstrackt hand by NedreKaerr1-13

Utsträckt hand.

Man kanske kan göra som på rättspsyk, där en allvarligt psykiskt sjuk, väldsbenägen missbrukare hör hemma. Gipsa ben och armar så att jag inte kan begå våldsdåd eller mord. Samarbete med Hunnebostrands vårdcentral för allas trygghet.

Lite av hur grannarna har bemött mig 2014 när jag försökt prata med dem och göra nåt konstruktvt åt situationen de senaste åren. Det har varit mycket buktaleri, ingenting som jag inte hört förr.

Grupphysteri, tom grupp-psykos där ett antal människor påverkar och förstärker varandras vanföreställningar är skrämmande, men vanligt. Detta är vad som sagts till mig,
det som sägs till andra och polisen är bra mycket värre.
Skära halsen av penisonärer, hänga vuxna barn,
mörda alla små barn...

Först några klassiker, vissa sagts nästan dagligen om mig av kvinnor i området sedan jag kom till dit i vuxen ålder. Vissa varma dagar har det varit nån slags tant-stafett med kommentarer mellan stugorna, när en tant slutar tar nästa emot stafettpinnen. Det får aldrig vara tyst.

:bulletyellow: "Inte konstigt att hon är ensam så hemsk som hon är".

:bulletyellow: "Hon vill bara ha uppmärlsamhet".

:bulletyellow: "Har hon kläder på sig?"

:bulletyellow: "Hade inte vi suttit här och vaktat hade hon allt varit borta hos pojkarna vd det här laget".

En medelålders intellektuell kvinna på fyllefest med 18-20-åringar från nån småhåla - ??? Räknas sexuella aktiviteter in där eftersom jag inte gift mig? Ytterligare en gruppaktivitet i ABF, TBV och hembygdscountry.

:bulletyellow: "Det är väl porr"

Mina kläder är orsaken till herrars olämpliga beteende emot mig. Porrkläderna i fråga var ett par skinnbrallor som kunde skönjas från nedanför knät till fotknölen en kall höstdag. Tänkte redan då med vilken desperation skuld skulle läggas på mig om nåt värre skulle hända. Och sen blir jag överfallen av två män på min mycket väl avspärrade altan och påstås sedan ha visat könet för oskyldiga herrar.

Sedan det till synes bästa, men mest falska svaret från förra säsongen på min fråga om jag verkligen skrämmer barnen. Under vintern sägs det till polisen att Elaka Tanten" skrämmer barnen.

:bulletred: "Nejdå du skrämmer inte nägon. Vi har förklarat så de förstår. Men de tycker inte det är roligt att åka till landet".
Och vems fel är det? Det gör verkligen inte jag heller.

Det närmaste hot jag kommit är att säga rakt ut på avstånd från människor när jag känner mig rädd
"Om nån jävel så mycket som tänker tanken att sticka hit näsan och förnedra mig, kontrollera, misshandla mig och inspektera könsdelar eller annat igen så tar jag till det våld som nöden kräver. Och jag gör inte om misstaget att inte följa med polisen till sjukhus och dokumentera mina skador och polisanmäla samtlga inblandade, för allt." Alltid följt av
"Det finns ett enkelt sätt att undvika sånt från början -
gör inte så. Inte med mig, inte med nån annan."

Jag har aldrig höjt rösten eller sagt något olämpligt när jag pratar direkt med grannarna. Jag försöker tvärtom alltid att se nåt positivt man kan ta fasta på och säga det till dem.
Vissa finns det inget försonande med överhuvudtaget,
men jag har försökt även med dem.

Sedan sitter de i polisförhör med sitt kollektiva lidande och berättar att jag i princip förstört hela livet för dem, att de försökt prata med mig men att det inte går.
De har INTE försökt på ett dämpat konstruktivt sätt.
Tänkte 2014 "har alla blivit dementa - vad är detta".
Nej, de gick med i polisanmälarorganisationen redan 2013.

:bulletblack: "Men vi har ingen gemenskap här längre."

Panna mot betongvägg när jag resonerar logiskt med pensionär. Om de skulle släppa fixeringen vid och kontrollen av mig, hur mycket gemenskap skulle de ha kvar? Det är ju precis därför situatiionen blivit som den blivit och att de vägrar släppa sin sjuka gemensamma nställning till mig.

:bulletblack: "Allt är förlåtet".

Från generös pensionärsdam 2014.
Är det att hon och gruppen gjort polisanmälan för Ofredande av grupp som ska vara glömt då? Löjeväckande förhör 2015.

:bulletblack: "Du måste släppa det som hänt och gå vidare".

Samma dam. Feb 2015 polisförhör efter att hon varit med och anmält i grupp. Gå vidare var det, ja...

:bulletblack: "Ja, det känner inte vi till".

Pensionärsdam ringer polisen en söndagseftermiddag pga att hon använt sig av ett av de otroliga argumenten nedan och känner sig dum. Betingad reflex. Polisen tycker det är upprörande att en grannkvinna ringt även socialtänsten om mig, framför det till damen som då inte vill veta vad andra delar av polisgruppen gör. En för alla, alla för en.

:bulletblack: "Du är egoistisk och självisk. Du tänker bara på dig själv".

Buktaleri. Värdeomdöme, skrikt om mig första sommaren, då jag skulle vara självisk för att jag inte skaffat barn. Detta utan att veta anledningen till min barnlöshet. Kvinnor som vet med sig att de inte är snälla kompenserar ofta för det genom att välja vårdyrken, så att världen ska förstå hur empatiska och självuppoffrande de är. Mobbing är överlägset vanligast bland kvinnor inom vården och skolväsendet. Kostar samhället stora summor och förstörda liv. Hur många kvinnoliv i form av söndermobbade arbetskamrater har dessa självuppoffrande vårdande kvinnor på sina samveten.

:bulletblack: "Är du aaavundsjuk på aaalla oss andra här för att vi har små barn och du inte har det - är det därför du bara vill förstöra".

Sammanfatttning av hela situationen. Man tror inte det är sant. En narcissistisk störd persons projiceringar. Buktaleri. Primitiv rädsla för att själv bli lämnad ensam. Nej, jag tycker om barn. Hade jag velat hade jag skaffat barn. Det jag reagerar starkt på är det ständiga argumentet "du skrämmer barnen" för att tysta mig så sanningar inte kommer fram. Föräldrar som indirekt skriker att deras barn ska vara rädda. Barnen används i nån slags ständigt pågående presidentvalskampanj. Hitler använde också näpna ariska barn för att verka mera trivsam. Förutom att de skapar en uppiskad miljö för barnen där polisen ofta dyker upp. Ett klimat som vissa verkar känna igen.
Det kallas :bulletblue: upprepningstvång enl Freuds definition. Man upprepar tvångsmässigt upplevelser, känner sig trygg i situationer man känner igen. Även :bulletblue: projicering, att vända egenskaper och känslor som man inte vill erkänna hos sig själv utåt, mot andra. Nedre Kärr är ett ställe där projiceringarna haglar.

:bulletblack: "Det har varit ett jävla liv på dig de senaste tio åren, från första början".

Från en markägare som hjälpt mig med träd och annat och släppt in mig i sitt hus, fram till ett magiskt förklarande telefonsamtal om mig 2011. Han har lärt sig av de högtstående sommargästerna men arbetar med lite mer trubbiga instrument, söker upp mig och faktiskt hotar mig med våld som skulle leda till döden om han genomförde det.. För att skydda alla barn på bygden. För att jag inte går n och "tar mina mediciner". Ta med sagda barn nästa gång, så de får se farbrorn när han hotar en nyvaken tant i morgonrock, och se själv hur trygga de känner sig. Det blir existensellt i stugorna sedan när föräldrarna ska förklara krossade huvden och död för barnen. Hamnade under förundersökning för olaga hot och förtal.

:bulletblack: "Och vart tar du vägen när du åker härifrån nu...?"

Vissa pensionärer lurar man inte. Visst är jag socialt utslagen och hemlös. "Majorna" "Ja, men VAR i Majorna menar du dååå...?" Sherlock Holmes. "B-gatan". "Vilket nummer...?" "999" "Känner jag inte riktigt till...". Vissa lurar man inte.
Plötsligt några gånger under fortsatt samtal kommer den oväntade överraskningsfråga som ska avslöja mig. "Och vart tar du vägen nu...?". Vad vill han att jag ska säga. "Rättspsyk. Jag stjäl läkarsprit där, blandar med GHB och gömmer i trädgårdsslangen när ni skickar polis och socialtjänst på mig, Jag är ju missbrukare också, förutom psykiskt sjuk kriminell våldverkare". Inte konstigt att alla mina blommor dött.

:bulletblack: "Om du fortsätter på det här sättet är det ingen av alla oss andra här som tycker om dig tll slut".

Varför inte nämna att Gruppen tom polisanmält mig tillsammans. Även försvarsmekanismen :bulletblue: regression till sandlådenivå. Jag har alltid varit oerhört populär bland pensionärerna och de är en viktig del av mitt liv. Inte alls.

:bulletblack: "Ska aaalla vi här behöva höra på när du springer runt och hoootar folk heeela tiden".

Svepande generaliseringar, skrik och lögnr. Värsta sättet att kommunicera på, speciellt i kombination med personliga värdeomdömen, "du är, hela tiden". Förutom att Gruppen polisanmält mig som nån slags förberedelse. Ett mera framgångsrikt förhållningssätt är att prata om enstaka händelser, vad personen gjort och hur man reagerat på det. Just vid det tillfället hade jag som vanligt inte lämnat huset på en vecka. De som bemötte mig så hade jag inte pratat med tidigare. Jag har aldrig hotat någon.

:bulletblack: "Ska vi behöva sälja vårat hus - vi har våra pensionsförsäkringar investerade i huset".

Om folk tagit fel beslut med lån och hus, vad har jag med det att göra. Om de manipulerats till Grupp-polisanmälningar och skäms så de inte vill bo kvar likaså. Förutom att Fint Folk inte pratar pengar. Och att jag har en halv bostadsrätt från centrala Göteborg investerad i mitt hus, inte har varesig hög månadslön eller man som kan bidra till ekonomin. Polisen skickades omtänksamt på mig halvvägs in på hantverksarbetet för att sätta stopp för det. Jag blev överfallen på altanen och hotade att förstöra huset. Hamnade under förundersökning för olaga hot i närmare ett år.

:bulletblack: "Jag är lite av en expert på såna som du, jag arbetar med psykiskt sjuka / missbrukare".

Försvarsmekanismen kompensation, att känna sig förmer på andra människors bekostnad. något som format Nedre Kärr, och tagit fart ordentligt när inflytelserika grannar byggt nya imponerande hus i området. Jag har två fungerande boenden. Jag behöver få mitt liv och sinnesfrid tillbaka.

:bulletblack: "Men hur ska jag veta allt det och berätta det för polisen - jag vet ju inte ens att du bor i Göteborg"

Universal-bortförklaring. Var finns min pappa när man ringer honom om och om igen, mer eller mindre från vettet, trots att samtalen inte är välkomna och han hänvisar till mig eller polisen - Säffle?

:bulletblack: "Det känner jag inte riktigt till".

Psykologisk term :bulletblue: undvikande, en försvarsmekanism för att skydda sig från plågsamma insikter och skamkänslor. När jag fridfullt frågar grannar om de varit aktiva i att ringa polisen på mig de senaste åren. Blir ännu mer häpnadsväckande när jag nu har suttit i ett första förhör med polisen för den gruppanmälan fyra familjer gjorde emot mig 2013-14, "Ofredande av grupp" med sexuella undertoner. Som naturligtvis läggs ner innan den hunnit dra igång. Det är väl sånt man gör hela tiden, kan vara svårt att hålla reda på. "Du kommer inte ihåg sånt?" "Ja, min man kanske eventuellt vid något tillfälle, kanske..." "Du kommunicerar inte med din man, berättar han inte sånt?". Skam, skam, skam, skam. Skulle nog vilja förstärka försvarsmekanismen till :bulletblue: förnekande.

:bulletblack: "Nej, det finns väl ingen markägare vid det namnet".

Pensionärerna ifrågasätter min verklighetsuppfattning i samtal om neutrala saker, i förhoppning att jag tar fel och fortfarande kan behäftas med förvirring och psykisk sjukdom. "Kommer det en fråga om jag har tagit mina mediciner nu, så du kan hävda att jag är förvirrad, har en tråkig verklighetsuppfattning och är psykiskt sjuk? Och sedan om jag tar rätt mediciner? Om jag inte ska höja dosen? Om jag går hos rätt läkare, om jag inte ska byta läkare?" Magiskt tänkande på sandlådenivå. Då kommer damen ihåg tom förnamnet på markägaren. "Då kanske jag slipper frågor och insinuationer om psykisk sjukdom och en tråkig verklighetsuppfattnng till nästa samtalsämne som man kan använda sig utav" Vet jag ingenting säkert ställer jag frågor men jag är förvånansvärt verklighetsförankrad med tanke på att jag varit utmobbad och knappt lämnat huset de enaste 5 åren eller så. Brukar de fråga grannar och ytligt bakanta om så personliga saker som mediciner? När ska jag lära mig hur man uppför sig av dessa föredömen.

:bulletblack: "Är det inte väldigt konstigt att hon kallar dig för Herr "Efternamn?".

Ett sista desperat försök att behäfta mig med psykisk sjukdom. De skulle bara veta att jag kallar ett grann-par Herr och Fru "Mannens förnamn" för mig själv. Klara indikationer på nödvändigheten av tvångspsykiatrisk vård. Men de skickade ju polisen på mig 2013-06-03 enbart för att fråga vad grannarna heter, håna och förnedra mig. Jag hade tagit fel på grannars efternamn och då blir det så. Brottsrubriceringen emot dem den kvällen blev Falsk / olgaga tillvitelse, när man använder polisen för att framställa någon i en sämre dager och samtidigt täcka över för tidigare brott.

:bulletblack: "Socialtjänsten har sekretess".

När socialtjänsten sedan skickas på mig och uppger att telefonören har samma namn som en grannkvinna. Ledde naturlgtvis ingenstans. Inte omöjligt att det är Sheriffen på NK som iklädd cowboyhatt hotade mig med socialtjänsten under våren som låtit någon kvinna ringa och utge sig för att vara någon annan. Han har som sagt lärt sig av sommarstugeägarna.

:bulletblack: "Det är polisens rutiner".

På en direkt fråga varför polisen berättar att grannarna sagt att jag är en grav missbrukare också. Jag noterade under resten av sommarens besök av polisen att det inte var några rutiner.

:bulletblack: "Hon kan verka intelligent, men låt er inte luras av det".

Sagt till polisen som bemött mig utifrån det. Visar det sig att man inte är förståndshandikappad heller får grannar och polis arbeta sig runt det. Som en numera, antagligen pga skamkoefficienten i att manipulerats till att skriva lapp där det stog "S kan verka ha ett brett spektrum, men låt er inte luras av det". Vilket jävla spektrum??? Har det någonting med mina bröst att göra, eftersom hon nämnde dem i klassmamma-lappen. "Jag har hört S säga inifrån sitt hus "Jag har fina bröst" " som ultimat argument för att jag är psyksjuk och livsfarlig. Jag har fullkomligt normala brön för en kvinna i min ålder, det är den ungdomliga fixeringen vid dem från andra sidan bäcken jag är oerhört irriterad över. En del av min posttraumatiska stress. Jag fick börja tänka mig för när jag tog hand om tomten, sågade, bar, rörde på mig, under en period eftersom ett antal unga herrar satt i närheten och jagade upp sig över att mina hängiga men spännande tantbrön rörde sig i urringningen. De blev sedermera föremål för uppmärksamhet med kikare genom köksfönstret när jag av naturliga skäl inte orkade vara utomhus längre.. Diskuterade på de homoerotiska alkoholindränkta sammankomsterna. Detta för att herrarna borde vara nån annanstans, inte bland pensionärer i ett sommarstugeområde, rikta fokus mot lämpligare damer, kanske tom skaffa sexuella erfarenheter och bli vuxna.

:bulletblack: "Hon verkar inte förstå att poliserna inte kommer från Uddevalla, utan från Kungshamn"

Det ultimata argumentet för min totala brist på intelligens och rasande psykiska sjukdom. Sagt i Gruppen på ett nedlåtande sätt. Som en person i akut behov av tvångspsykiatrisk vård skiter jag fullständigt i var Uddevallapolisens anställda utgår ifrån när de skickas till mig för att föra bort mig (och dummar sig genom att aldrig göra det). Det viktiga är vad de kommer fram till. Varje gång.

:bulletblack: "I början här badade hon ju naken också, men det fick vi sätta stopp för"

För 10 år sedan, insvept i en handduk hela vägen ut i vattnet. Handduken lät jag flyta på vattenytan. Svepte den om mig när jag gick upp. I september när jobb och skolor börjat och det inte fanns lika många hus eller åretruntboende. Moralens väktare under fanan fick rycka ut och lära mig hur man uppför sig redan från början. Och sedan följer jag enligt förtal och polisanmälan upp med att "blotta mig", springa runt och visa könet.

:bulletblack: "Ja, hon kommer fortfarande springandes här i den där skjortan"

Den Osedliga Klädseln som blev aktuell redan 2011 är stora vita bomullsskjortor som går nedanför knäna varma sommardagar, mer än vad de flesta har på sig. Ska jag vistas på min tomt längre stunder, t ex klippa gräset, tar jag även på mig ett par byxor. Går jag upp med soporna har jag både skjorta och byxor på mig. Nuff said.

:bulletblack: "Vi har en tonårig son också, som säkert skulle vilja lära känna dig".

Vad skulle jag och en sådan ha gemensamt - konst, psykologi, filosofi... Att jag skulle vara begiven på spinkiga tonåringar är en del av förtalet. 15 år är för gammalt för en pedofil som jag, jag var mer begiven på de åtråvärda unga britterna. En bångstyrig kärring som jag behöver riktiga män, köttiga flintskalliga negrer på minst 100 kg.

:bulletblack: "Tycker hon om afrikaner kan hon väl flytta till Afrika".

:bulletred: :bulletred: :bulletred: "NU NÄR DU OCH JAG ÄR ENSAMMA KAN VI VÄL DRICKA KAFFE TILLSAMMANS!!!"

!!!!! Hur fungerar människor som stressar livet ur en person, ringer polisen i tre år, gör falska polisanmälniingar, enskilt och i grupp. Och sedan kaffe som om inget hänt. Som om jag skulle släppa den sortens människor inpå livet så de kan leta sårbarhet och spännande detaljer som de sedan kan vända emot mig.

:bulletred: :bulletred: :bulletred: "DU KAN VÄL VARA MED PÅ VÅRA GRILLFESTER"

Från en annan del av gruppen. Ska jag alltså grilla tillsammans med fyra familjer i tre generationer som gått ihop och polisanmält mig redan 2013, och sedan bli sittandes i polisförhör om gruppens gemensamma anmälan emot mig under nästkommande vinter !!!! Vilken värld befinner sig de här människorna i.

:bulletblack: "Du har inte varit här sen du hälsade på oss när vi flyttade hit. Sån här prakt är väl inte en sån som du van vid".

På besök hos granne för att försöka göra nåt konstruktivt åt situationen de senaste åren.

:bulletblack: "Redan då var du så påverkad att du knappt kunde stå upp".

Vid samma tillfälle. Jag har aldrig tagit några droger. Dricker jag alkohol stannar jag i mitt hus. Däremot har jag haft förlamade ben, känseln har inte kommit tillbaka helt. Jag vinglar ibland för att jag inte har full känsel under fötterna,

:bulletblack: "Han var väl mer en vän".

Försvar av den moraliska sortens kvinna vid samma tillfälle.

:bulletblack: "Du sa i barnens närhet att du skulle ta livet av dig"

Jag är inte rädd att ta fram självmordskänslor eller prata om dem, men jag gör det bara med de som har utbildning, får betalt och frågar om det, definitivt inte i närheten av barn. Förväntan att jag skulle ifrågasätta mig själv, uppvisa tecken på instabilitet, gärna bryta ihop, kanske så att jag gör det som så omtänksamt påminns mig om uteblev. Manipulationen kallas Gaslighting - att driva någon till att uppvisa tecken på psykisk instablititet,

:bulletblack: "Där har inbrottstjuvarna varit inne. Och där. Och där också..."

Brottsbekämpare i grannskapet backar upp inbrottshysterin vid samma tillfälle, rabblar namn. För- och efternamn är väldigt viktigt sedan polisen skickades på mig enbart för att fråga om jag vet vad grannarna heter 2013. Detta ständiga märkliga bemötande från "män". Hur hade det varit om man vänligt informerade mig eftersom jag lever ensam och kanske inte vill vakna av att någon från björnligan står i huset. Förstår inte varför tjuvar skulle intressera sig för sommarstugor. Skulle vara ungdomar som nöjesvandaliserar. Eller nån på flykt av någon anledning som behöver nånstans att sova.

Fakta från 2013.
:bulletyellow: www.di.se/artiklar/2013/7/20/t… :bulletyellow:

:bulletblack: "Hon är så jävla fuuul".

När alla andra argument tryter och manipulationerna inte fungerar. Tycker inte den sortens Riktiga Män att jag är snygg, i min ålder, sönderstressad, utmattningsdepressioner, nyvaken som vanligt vid 22-tiden, oduschad, i morgonrock. Jag ska plastikoperera mig, ha lager av smink, löshår, 12 cms-klackar, kanske en guldlamebikini nästa sommar, för att behaga dem, men framförallt så alla förstår vad jag är för nån slags kvinna så de kan skratta åt mig ännu mer. Män får tillfredsställelsen av en kvinna som gör sig till för dem, deras kvinnor tillfredsställelsen att försöken blir löjeväckande. Everybody happy i gullenutt-hallå-i-stugorna i alla generationer. Ung som med män och cat-fights, när kvinnor förnedrar sig och klöser ögonen ur varann, så nöjda män känner sig.

:bulletblack: "Det blir väldigt mycket monologer"

Sagt väldigt nedlåtande vid samma tillfälle. Othering. Den ständiga primitiva rädslan för att själva bli lämnade ensamma, den primitiva paniken. Nej ni riskerar aldrig att bli ensamma, ni kommer alltid garanterat att ha en jävla massa människor omkring er på ett avslappnat naturligt sätt, utan hot, manipulationer, belöningar, på andra människors bekostnad, i värsta fall organiserat. Som nån slags gäng-verksamhet i sommarstugeområde. För att få vara med i gemenskapen får man arbeta sig uppåt, börja med att lämna falska uppgifter i förhör med polisen, sedan bli föremål för egna förundersökningar. Vissa, som en åretruntboende kvinna, får arbeta sig från att bara vara vittne i polisförhör, eftersom hon inte upplevt något själv, och sedan befordras till Målsägande. Hon vill gärna vara med, så hon bidrar i förhör med att jag "viftat konstigt med någon slags lampa" i mörkret på väg till bussen. Gängfärgerna är rött för damerna, klarblått för herrarna.

Länk i ämnet att inte slita på folks öron i onödan, speciellt inte män, eftersom de fungerar lite annorlunda, kan få rysningar av kvinnoröster som maler, speciellt om käringen är posttraumatisk och bara ältar varesig hon vill eller inte

:bulletyellow: www.jusektidningen.se/Arkivet/… :bulletyellow:

Alla kan inte ha samma tillbakalutade självklara gemenskap, polisanmäla i grupp osv. När man är deprimerad går man inte direkt på cocktailparties och networkar. Sedan gör de mig ensam genom förtal, vänder alla emot mig. Och skickar polisen på mig vid minsta misstanke att jag har besök. "Vill ni hälsa på mig på landet över en helg eller vecka - bered er på att stifta bekantskap med den Bohusländska polisen och vara misstänkta för allt". Sedan hånar de mig för att jag är ensam.

:bulletred: :bulletred: :bulletred: "MEN MINA HAR DÖTT; MINA HAR DÖTT !!!"

Det svarta tunga molnet av påtvingat lidande och påminnelse av död. Uttryck för narcissism och ofredandet det innebär att bil påtvingad någons ständiga personliga lidanden när man ine bett om det. utan bett om raka svar på raka frågor. Eller om man bara tänkt ta en promenad men måste gå förbi ett speciellt hus. Eller svara i telefon, när det ska förtalas på det sättet. Vi har väl alla våra kriser att gå igenom. En narcissists är naturligtvis värst.

:bulletred: :bulletred: :bulletred: "JA, VÅRAN VUXNA SON HAR FÅTT EN HJÄRNTUMÖR."

Distriktsmästerskapet i lidande fortsätter. Det tunga svarta molnet av död får allt större utbredning när gruppmedlemmar lär av varandra. Lidande som undanflykt. Mytomani som självklar metod. Herren med den påstådda hjärntumören berättade allt om min psykiska sjukdom skriftligt till polisen redan 2012 och blev föremål för brottet Förtal. Hans far kom inte ihåg den påstådda hjärntumören sommaren 2015. Careful what you wish for. Och jag har gått omkring hela vintern och mått dåligt för att jag polisanmält någon med cancer, som i värsta fall är död. Helt i onödan.

:bulletblack: "Det enda hon gör är att hålla på med de där bilderna"
Väldigt nedlåtande. Hade frimärkssamling varit bättre?

Så fort jag öppnar munnen utomhus 2015 vittnar säkert alla indragna i detta om hot, våld, psykisk sjukdom heeeeela tiiiiiiden, aaaaallla vi aaaaandra häääär. För att inte tala om det klädsamma kollektiva lidandet i att ha fåt hela sommaren 2015 försörd av mig också. Ja, hela livet faktiskt. Har dokumentation på detta nu från formella polisförhör.

Ett hedersomnämnande till Carina Berg. Visst skulle hon vilja sitta i en lekstuga med en vuxen man, 10 m från svärmor.

.

Comments


Add a Comment:
 
Hidden by Owner
Hidden by Commenter
Hidden by Owner
Add a Comment: